Utgrävning inför storpublik tillhör inte en arkeologs vardag, i alla fall inte min. En utgrävning sker vanligtvis på en mer avskild plats, t.ex. i skogsmark eller där en ny väg ska dras. Att sitta vid grävschaktet med en skärslev i handen och systematiskt leta efter fynd i jorden samtidigt som man är sedd från entrén på Historiska museet känns från början märkligt, men efter några timmars arbete blir det mer och mer naturligt och jag bör även tillägga roligt! Det känns otroligt att det med hjälp av modern kommunikationsteknik numera är möjligt att följa vad som sker på andra platser. Man kan bara tänka sig vad detta kan komma att innebära i framtiden. Tänk att få följa en arkeologisk utgrävning från mer exotiska platser som t.ex. Egypten, live, hemma från Sverige!
Det känns roligt att denna utgrävning som Historiska museet och KTH har anordnat på Djurgården har uppmärksammats av så många personer (se t.ex. artikel i SvD). Arkeologi intresserar många, inte enbart de som är yrkessamma inom området. Att leta efter spår från forna tider i marken säger mycket om oss själva och vår omgivning. Det ger oss minnen, och dessa minnen tillhör oss alla. Detta s.k. fönster mellan museets entréhall och utgrävningsplatsen är ett utmärkt sätt att förmedla dessa minnen. Här blir det ett direkt möte där den intresserade kan konversera med arkeologen istället för att läsa en arkeologisk rapport som har författas efter att utgrävningen är avslutad och som oftast brukar vara skriven med ett språkbruk som kan vara svårt att förstå. Detta sätt att öppna upp min arbetsplats för så många fler känns både spännande och givande. En rolig arbetsdag helt enkelt!
Ida Johansson, student Stockholms universitet och praktikant i projektet
Katty Wahlgren
Fredrik Svanberg
Leif Handberg
Charlie
Gunnar Andersson
Jonas Nordin
Ida Johansson